Tovertafel UP bidrar till ökad aktivitet, interaktion och inlärning hos personer med grav intellektuell funktionsnedsättning. Det visar en ny forskningsrapport från Mälardalens Högskola.
”Det som förvånar mest är att vissa av användarna har tagit med sig sin nya kunskap till andra aktiviteter”, säger Lena Talman som är lektor vid Mälardalens Högskola.
Tovertafel är holländska och betyder ”magiskt bord”. Ett träffande namn på ett tekniskt hjälpmedel som går bortom de vanliga föreställningarna om hur hjälpmedel ser ut och används. Tovertafel är en spelplattform med spel utvecklade för att stimulera vuxna som lever med demens eller inlärningssvårigheter. Hjärtat i spelet är en projektor som monteras i taket ovanför ett bord. I projektorn finns infraröda sensorer, högtalare och en processor som projicerar de olika spelen på bordsskivan; till exempel höstlöv, blommor, fiskar eller bubblor som rör sig. Användarna kan styra bilderna på bordsskivan med hand- och armrörelser – spelen finns för allt från en person till mindre och större grupper om upp till sju spelare. Genomsnittstiden för ett spel är 15-20 minuter.
Syftet med Tovertafel är att stimulera användarna till ökad rörlighet, kommunikation och välbefinnande. Originalversionen utvecklades för vuxna med demens, men finns nu även i versionen Tovertafel UP, som är avsedd för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter.
Ettårigt forskningsprojekt
I Sverige har Tovertafel UP bland annat köpts in av Eskilstuna kommun till en av kommunens dagliga verksamheter, och i dialog med forskarna vid Mälardalens Högskola föddes tanken på ett nytt forskningsprojekt.
”Eskilstuna kommun vill helt enkelt ha konkreta forskningsresultat som visar på det eventuella värdet och nyttan av Tovertafel och den här typen av välfärdsteknik. Det saknades mer omfattande forskning i ämnet och vi tyckte att det här var en fantastisk möjlighet att få vara med från början”, säger Lena Talman, som är lektor i socialt arbete vid Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd vid Mälardalens Högskola.
Tillsammans med Christine Gustafsson, docent och forskare inom hälso- och välfärdsteknik, har hon genomfört studien som undersöker om Tovertafel ger positiva effekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet har varit att kartlägga Tovertafels möjligheter att bidra till ökad fokusering och rörlighet, social interaktion och kommunikation.
”Vi är mycket glada över att få koppla samman de fältstudier som tidigare har gjorts i Europa med en tung, svensk studie av två profilerade forskare som Lena Talman och Christine Gustafsson. Studien bevisar att Tovertafel UP kan stötta målgruppen i inlärningsprocessen och det är naturligtvis väldigt värdefullt”,
Ingela Sjöberg VD GoesArt.
Studien har genomförts under ett års tid i samarbete med Skjulstagatans daglig verksamhet i Eskilstuna och omfattar 33 personer. Före uppstarten intervjuades personalen om sina förväntningar. De fick också besvara en enkät och skatta hur meningsfulla de trodde att aktiviteterna skulle vara för brukarna. Forskarna var även med när utrustningen installerades och personalen utbildades. Under det gångna året har personalen sedan fått skriva loggbok varje gång som Tovertafeln används. Vilka spel som spelats, hur länge, syftet med användningen och utfallet för deltagarna. Forskarna har också gjort löpande intervjuer med personalen.
Ökad aktivitet och inlärning
Studiens resultat är tydliga: användningen av Tovertafel är mycket meningsfull. Forskarna har bland annat sett ökad aktivitet och interaktion mellan användarna när de använder Tovertafel.
”Användarna samspelar bättre och kan vänta på sin tur i större utsträckning. Andra effekter är att användarna hjälper varandra att delta i spelet och får med sig användare som har svårt att aktivera sig själva”,
Lena Talman, Lektor/PhD i socialt arbete
”Personalen är jätteförvånad över resultatet. Det som överraskar mest är att vissa av användarna har tagit med sig sin nya kunskap till andra aktiviteter. Effekten har varit i det närmaste chockartad för personalen. Man hade inte förväntat sig att deltagarna skulle lära sig nya saker och dessutom få en så djup kunskap att de kunde använda den vid andra tillfällen. Det här är en typ av resultat som vi faktiskt inte har sett tidigare”, konstaterar Lena Talman som berättar att det framförallt handlar om två användare som har lärt sig turtagning, det vill säga att interagera med andra och vänta på sin tur, även vid andra aktiviteter.
Stor samhällsnytta
Tovertafel är ett exempel på välfärdsteknik som gör stor samhällsnytta, menar Lena Talman.
Vinsten för samhället är uppenbar. När individen mår bra och till och med utvecklas så mår individen bättre, personalen mår bättre och organisationen mår bättre. Det blir en positiv spiral. För en individ med funktionsnedsättning och gravt kognitivt nedsatt förmåga är det otroligt jobbigt att lära sig nya saker. Kan man hitta aktivering som dessutom gör det möjligt att lära sig nya saker utan att skapa frustration så är det fantastiskt. Individer som mår dåligt bär även ofta på aggressioner vilket i sin tur kräver mycket personal.”
Ytterst är det också en demokratifråga, säger Lena Talman
”Den funktionshinderspolitiska intentionen i Sverige är att individer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv som alla andra. De ska också må bra. Den forskning som jag har gjort tidigare kring personer med grav utvecklingsstörning visar tyvärr att samhället inte alltid lever upp till detta i dag, och det är just den här målgruppen som ligger sämst till.”
Nu är tanken att komplettera forskningsprojektet med ytterligare en daglig verksamhet med fokus på autism.
”Det här är en helt ny målgrupp för Tovertafel UP och det ska bli intressant om vi kan se samma effekter hos vuxna med autism.”